Linnés vänners resa till Svindersvik
Föreningen Linnes vänners obligatoriska sensommarutflykt gick detta år till Svindersvik, vars förste ägare var finansmannen och bruksägaren Claes Grill (1705-1767), därtill en av Linnés många viktiga kontakter.
Utflykten ägde rum den 17 augusti med buss från St. Eriks torg i Uppsala, flera passagerare anslöt sedan i Stockholm, allt som allt deltog närmare sextio medlemmar. Under resan berättade Eva Nyström om släkten Grill, dess tyska rötter och senare verksamhet i Holland.
Från 1600-talets mitt etablerade sig släkten i Sverige genom silversmeden Anthoni Grill (d. 1675), vars söner Abraham och Carlos Grill, grundade ett handelshus, där driften så småningom kom att övertagas av Claes Grill, den senares brorson. Tillsammans med sina båda bröder, Johan Abraham Grill och Abraham Grill d.y. utvecklade han handelshuset till ett av de största och mest ansedda i Stockholm, något som förstärktes av att de samtliga blev direktörer i Ostindiska kompaniet under dess andra oktroj.
Släktens kapital var placerat i manufakturer av olika slag, men också inom bergshantering (under Claes Grills ledning förvärvades både Söderfors och Österby bruk), skeppsfart och varvsindustri samt stod i förbindelse med andra handelshus runt om i Europa. I Stockholm tillhörde handelshuset gräddan inom den s.k. Skeppsbroadeln, som hade sin glansperiod just under Frihetstiden. Claes Grill förekommer också i Linnés korrespondens, dem emellan finns bara ett fåtal brev bevarade, men ”Grillarna”, som Linné kallade de olika företrädarna för släkten, nämns i ett stort antal andra brev, ofta behjälpliga i konkreta ärenden när det gällde transporter av föremål inom naturalhistorien från andra länder till Sverige och Uppsala.
Efter att ha stannat för en kort kaffepaus vid Koppartälten i Hagaparken, fortsatte bussfärden genom Stockholm och ut till Svindersvik, som sedan 1949 tillhör Nordiska museet, och där Linnes vänner fick en förnämlig visning av en av dess guider, Charlotte Mattsson. Svindersvik har beskrivits som ”ett av våra äldsta bevarade sommarnöjen, en exklusiv föregångare till grosshandlarvillorna och våra dagars sommarstugor, men för litet för att kallas slott eller herrgård”.
Själva huset byggdes för Claes Grill och hans hustru Anna Johanna i början av 1740-talet, som båda tillbringade somrarna där. År 1780 såldes egendomen och efter flera ägarbyten köptes den 1863 av sidenfabrikören Knut A. Almgren, och var familjen Almgrens sommarnöje ända fram till dess att Nordiska museet övertog verksamheten. Huvudbyggnaden ritades av Carl Hårleman i franskinspirerad rokoko, och även invändigt har den en symmetrisk plan som följer tidens franska mode. Det gäller även inredningen med möbler, tapeter och kakelugnar, där det mesta är bevarat från 1700-talet.
Förutom själva huvudbyggnaden visade guiden också angränsande hus, en köksflygel samt den s.k. Paviljongen, uppförd på 1750-talet och tillbyggd några decennier senare, med en magnifik festsal jämte ett antal gästrum, även här med möbler och inredning från 1700- och 1800-talen. Mellan visningarna, som ägde rum i två grupper, intogs lunch i den s.k. Bryggstugan, och gavs möjlighet att flanera i den vackra parken och omgivningarna, innan det var dags för hemfärden till Uppsala.
Eva Nyström