Föredrag om Linnés insektssamling

Sammanfattning av Erica Mejlons uppskattade föredrag om Linnés Zoologiska samlingar som hölls den 14 mars.

Alcides orontes (Linnaeus, 1763). Foto: Erica Mejlon

”Om Linnés insektssamling som nu blivit tillgänglig digitalt”

Vid Uppsala universitet existerade ingen egentlig museisamling när Linné år 1741 tillträdde som professor i medicin och botanik. En serie donationer under det första decenniet av Linnés tjänstgöring blev grunden till ett naturhistoriskt museum vid universitetet. Dessa donationer är väl dokumenterade genom att de blev formellt registrerade vid universitetsstyrelsen. De blev också beskrivna i avhandlingar som skrevs av Linné och försvarades av hans lärjungar. Vid sidan av dessa donationer samlade Linné eget material och fick exemplar som gåva eller byte med andra naturforskare världen över.

Vid Europas furstehus var det under mitten av 1700 talet ett rådande mode att hålla naturaliekabinett och i början av 1750 inrättades ett dylikt av Drottning Lovisa Ulrika på det kungliga slottet Drottningholm. Sommaren 1751 kallade Lovisa Ulrika den berömde Carl von Linné till Drottningholm för att han skulle bringa ordning i hennes stora naturaliesamling och beskriva denna vetenskapligt vilket han gjorde i katalogen Museum Ludovicae Ulricae Reginae (1764). Efter drottningens död donerades vad som var kvar av Museum Ludovicae Ulricae till Uppsala universitet.

Den Linnésamling som nu finns vid Evolutionsmuseet utgörs till största del av Lovisa Ulrikas samling men även av material från de ursprungliga donationerna till universitetsmuseet samt Linnés och hans lärjungars insamlade material.

Gonepteryx cleopatra (Linnaeus, 1767). Foto: Erica Mejlon

Linnésamlingens vetenskapliga värde ligger främst i att den beskrivits av Linné och att däri ingående exemplar i flera fall legat till grund för Linnés artbeskrivningar. För forskare är samlingen särskilt viktig  då både artbegreppen och Linnés taxonomiska arbete reviderats sedan 1800-talet. Det eller de exemplar som använts för att beskriva en art kallas typexemplar. Dessa utgör ett helt ovärderligt referensmaterial. Att utnämna typföremål och spåra komplexa nätverk av namngivning och klassificering är helt avgörande för vår förståelse av den biologiska mångfalden och hur man skyddar den.

Cassida cyanea Linnaeus, 1758. Foto: Erica Mejlon

Som ett led i  att tillgängliggöra Linnésamlingen för forskare samt intresserad allmänhet finns nu insekter och andra leddjur tillgängliga online via ALVIN- portalen: https://tinyurl.com/y95pt8d2 eller gå in på ALVIN-portalens hemsida https: http://www.alvin-portal.org och sök ”Evolutionsmuseet” .