Bondkatten – sammanfattning

Nu finns en sammanfattning av Irene Flygares inspirerande och lärorika föredrag om katter i bondesamhället.


Bondkatten – Litet och anspråkslöst föredrag den 21 mars 2018 för Linnés vänner

Iréne Flygare, Agrarhistoriker och kattvän

 

Bilden visar Tore, en bondkatt på ett år. Tore liksom hans kattkompisar bär på en lång och intressant historia.

År 2017 presenterades en stor DNA-studie som övertygande visade att katten domesticerades samtidigt med vetet i dagens sydöstra Turkiet och i resten av det vi kallar den bördiga halvmånen för 9000 år sedan. Här växte vilda vetesorter men den revolutionerande upptäckten att det gick att odla säd och även att lagra visade sig ha en baksida, möss och gnagare ville också vara med och festa på förråden. En massa möss som samlades lockade i sin tur till sig områdets vildkatter närmare bestämt den afrikanska vildkatten (Felis Sivestris Lybica). Denna vildkatt har den nya DNA-forskningen visat är ursprunget till alla världens tamkatter, och allt mer tam avskildes den successivt från sina vilda förfäder. Efter fyratusen år gjorde den en sväng över till Egypten där den korsade sig en gång till med lokala afrikanska vildkatter och från Egypten spred sig den nygamla bondkatten vidare över hela Medelhavsområdet och sakta vidare ut i världen.

Tore här ovan visar sig vara en ättling till afrikanska vildkatter. Men när kom han till Sverige?

I Rasbo i Uppland hittades för några år sedan det äldsta fyndet av katt i Sverige, en svanskota daterad till äldre järnålder (500-100 f kr.) Kotan hittades i ett stolphål till en byggnad och kanske var tanken att katten skulle skydda gårdens sädesförråd. Vi vågar därför påstå att bondkatten har en lång historia även i Sverige. I närheten av Gamla Uppsala, hittade man också en ungefär lika gammal katt begravd tillsammans med en människa och sådana fynd tyder väl på att man såg katten som ett viktigt djur. Med kristendomens intåg är de möjligt att inställningen till katter förändrades. De lärda männen förknippade katter med lastbarhet, lättja, list och i stundtals i förbund med Djävulen själv. Samtidigt var bondehushållen, och alla som på olika sätt hanterade livsmedel och spannmål, beroende av katter som höll efter råttor och möss. Så medan prästen lärde ut om katten som ett syndfullt djur avbildade kyrkomålarna katter som tog feta råttor som här från Bromma kyrka. (Foto L. Karsson, SHMI)

 

Foto L. Karsson, SHMI

 

För katterna själva var kanske det viktigaste hur de blev behandlade i vardagslag inte vad religionsteoretiker predikade. Var de illa sedda, bortschasade och utjagade i uthusen? Eller fick de omvårdnad och även njuta av stugvärmen? Bondkatten har inte givit upphov till något rikt källmaterial utan man får leta små iakttagelser här och där, i folklivsbeskrivningar, i dagböcker, allmogemålningar och när fotografikonsten slagit igenom även i bygdefotografernas verk.

Linné skrev på 1740-talet skrev att det fanns en naturlig antipati mellan människa och att katten var det lataste av alla djur som bara låg i spisen och värmde sig. Lite tidigare på 1700-talet berättade prosten Olof Broman från Hälsingland att man hade många katter på gården. Han skriver vidare att de katter som man skulle ha inomhus för mössens skull borde kastreras. Han beskriver dem som tämligen feta och med namn som Mirra och Misse. På allmogemålningarna sitter de nöjda under festbordet där en och annan godsaktrillat ner. I dagböcker omnämns de som kära husdjur, och bygdefotograferna avbildar dem som stora gosedjur som barn och kvinnor bär runt på. (Här T. Alinder i Sävasta med katterna Mirre och Kurran, foto J. Alinder UM).

 

 

 

 

 

 

 

 

Sammantaget ger sådana källor samma intryck som vad Linné och Broman skrev om katter. I bondehushållen höll man några tama katter som vistades inomhus i värmen och som förefaller trygga och nöjda med sitt husbondfolk. Det fanns säkerligen människor som i likhet med Linné inte gillade katter, men hade det varit en allmän inställning hade katten troligen övergivit människorna och låtit gnagarna fått fritt fram att kalasa på matförråden.

  • Bondkatten är ett av de djur som ingår i den agrara revolutionen
  • Bondkatten har rensat gård och hus från möss
  • Bondkatten har en lång och intressant historia
  • Bondkatten har fascinerat och oroat
  • Bondkatten har väckt kärlek och ömhet

 

Källor

https://www.nature.com/articles/s41559-017-0139

https://www.nature.com/articles/s41559-017-0202

https://qz.com/295457/why-cats-never-became-mans-best-friend/?utm_source=qzfb

Aspeborg, H. & Seiler, A. 2012. Järnålder i Rasbo – aktörer, livsmiljöer och hantverk. UV rapport 2012:160. Riksantikvarieämbetet: Stockholm,

Broberg, G. Kattens historia, 2004. Stockholm

Göthberg, H., Frölund, P. & Fagerlund, D. 2014. Gamla Uppsala – åter till Berget. Upplandsmuseet rapporter 2014:16. Uppsala.

Broman, Olof Johansson (1912-1954). Olof Joh. Bromans Glysisvallur: och öfriga skrifter rörande Helsingland. D. 3:1-12. Upsala: Gestrike-Helsinge nation.

 

Se alla föredrag och aktiviteter våren 2018